Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar ämnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begränsningar det finns med odling i staden. Målet med examensarbetet är att uppnå en större förståelse och kunskap inom detta ämne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som är under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda på hur nyckelpersoner i Malmö från de tre kategorierna; politiker, tjänstemän samt brukare ser på urban odling och dess möjligheter och begränsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmänhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar på att det finns många möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design22,5 hp, 2014.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå..

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.

Linser, sojabönor och trädgårdsbönor var bland de första grödorna som domesticerades när människan övergick till jordbrukssamhälle. Idag odlas växtslagen på vitt skilda platser i världen, med sorter anpassade till helt olika odlingssäsonger och klimatförhållanden. Odling av växtslagen är fullt möjlig i Sydsverige. I dagens Sverige odlas dock enbart ett av dessa växtslag kommersiellt, nämligen trädgårdsbönan (Phaseolus vulgaris), i form av de traditionella bruna bönorna. Denna litteraturstudie undersöker odlingskraven för de valda växtslagen, visar resultat från försöksodlingar på Öland och i grannlandet Danmark, tar upp klimathärdiga sorter som är lämpade för produktion på nordliga breddgrader, samt diskuterar slutligen faktorer som skulle kunna bidra till en framtida svensk odling av linser, sojabönor och fler sorters trädgårdsbönor..

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda på vilka metoder som kan användas för att uppnå en längre odlingssäsong för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehålls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus på egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en växtföljd. Familjerna som behandlas är Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. Odlingssäsongen kan förlängas genom att styra mikroklimatet på olika sätt. De metoder som behandlas här är förkultivering, odling i upphöjda bäddar, odling i tunnel, mark- och kulturtäckning, samt val av arter och sorter.

Detta är en kandidatexamensavhandling som avlades på KTH, VT 2012 som omfattar urbanodling. Projektet inriktas på en produkt för hydroponisk odling, där växterna drivs upp i enbartnäringslösning istället för konventionell odling i jord. Fördelarna är bland annat att det är mertidseffektivt, det är renare, lämpar sig väl inomhus, kan vara mycket enkelt och ger effektivaretillväxt och större skördar.Men det är inte bara därför ämnet intresserar oss, utan även på grund av att människor spenderarallt mer tid inomhus, att urbaniseringen stegrar, att grönområdena minskar och stressrelateradesjukdomar ökar. Efter långa resor och växter som vissnar föddes en idé att utveckla en produktsom är självgående under ett par veckors semester och bidrar till en hälsosammare hemmiljö somskulle kunna minska de stressrelaterade problemen. Genom att odla växter som effektiviseras avtekniska tillämpningar, med ett hydroponiskt system, där hela modulen integreras i hemmiljö påett yteffektivt sätt.Med hjälp av designutvecklingsprocessen, modifierad efter behov och förutsättningar, kanprodukten följas från idé tills produkten är färdig för tillverkning.

Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gällande införsel, odling och utsättning av främmande biologiskt material på gennivå. Målet har varit att se hur deras regleringar förhåller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mångfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jämföra dem med varandra och konventionsbestämmelserna. Frihandeln inom EU gör det svårare att, genom tullrestriktioner, begränsa införselrisken av invasiva arter från ett land till ett annat inom EU. De mål som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mångfald till 2010 uppnåddes inte. EU:s reglering är fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av främmande arter.

Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel är långsamma och troligen ganska okänsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling på svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka känsligheten användes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att påvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för Trichophyton rubrum. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg2+-koncentration och primerkoncentration.

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet.Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt..